fredag 31 oktober 2008

Shout it out loud

Innan vi rasslar hem för helgen tar vi en titt på ett litet problem på Skansberget utanför Uppsala. Mange Nilsson skickar av Steklunds Shout it out loud. Notera den extremt aktiva spottingen. Mest imponerar Henke med att stiligt finta spot för att komma åt Kalmars krita. Go helg på er!



Shout it out loud from stefan eklund on Vimeo.

torsdag 30 oktober 2008

Font och götet vs resten av världen

Jens är fel ute när han skriver att det enda temat på TBS är att klaga på nyheter på 8a.nu. Det är inte sant. Vi klagar väldigt sällan på nyheter på dottersiten. Däremot brukar vi titt som tätt ha synpunkter på det redaktionella materialet och åsikterna. Vi ska försöka gräva ut våra huvuden ur våra ingrodda navlar och studera den senaste nyheten på ett objektivt vis.

"Samtidigt kan man notera att det utanför Fontainebleau och Göteborg, under de senaste åren, har gjort allt fler 8A+ tick. Varför? "

Här har vi ett mysterium som måste lösas. Hur kommer det sig att det skickas så hårt i MW, Rocklands och Hueco medan det är betydligt tystare från bouldermetropolerna Font och Göteborg? Vi ät mållösa men vi gör ett försök och tar en sväng in på göteborgssiterna Jug och Climbingpics. Fortfarande inget svar. Vi får helt enkelt lägga ner eftersom vi inte kommer längre. Kan det vara så att göteborgsklättringens absoluta klimax kom när Sollentunasonen Hasse trippade upp för Superfettot?

Nu har det visserligen hänt mycket bara det senaste året. Blocken på Orust verkar lovande och det är väl bara en tidsfråga innan det smäller till på riktigt. Kanske saknas det riktiga engagemanget från de allra starkaste? Stockholm har ju haft le Stef som oförtrutet har sökt fram och rensat linjer.

Hur är det med Font förresten, har det svenska intresset för området avtagit? Inte vad jag har sett de gånger jag har varit där. Kanske är det så att många som klättrar lite hårdare hellre tar sig till Schweiz för att få skicka hårt och njuta av de fina sändarförhållandena men man stöter på drösvis med svennar som inte klättrar hårt när man knatar runt i skogarna runt Font. En av de aspekter som gör Font till Font är att de flesta lätta problem bjuder på klättring av klass, något som sällan är fallet på granit och gneis.

Och fick jag välja så skulle jag hellre göra en 7c i Font än i något annat område. En god vän uttryckte sig så här:

Some might say this is just another nine hundred points, but it's not. It's a gold-plated, caviar on the side, sexy time with Angelina Jolie* nine hundred points. Sure, it might only be nine hundred points when you look at the scorecard but when you think about those nine hundred points it makes you feel all warm and tingly.

*Angelina får stå för upphovsmannen. Du kan själv ändra till valfri person som får ditt hjärta att slå ett extra slag.

----

Tidigare idag lades en kommentar till nyheten på 8a.nu upp på engelska som sedemera raderades eftersom klättergym inte får ha konton på siten. Tyvärr fungerar inte vårat minne till hundra men ungefär så här såg den ut i översättning.

1. Varför Göteborg? Finns det någon där som kan klättra så hårt
2. Inte alla har scorecard
3. Vilka har klättrat hårdare än 8a? Finns de någon lista? Är det ens möjligt att lista?
4. ???
5. Inte same stil. MW liknar inomhusklättring
6. Typ: Jens kan bidra så mycket mer till klättringen om han ändrar sitt förhållningssätt på siten.

---

Edit: Älgen blev en flicka. STORT grattis till allihopa från TBS.

Geeks 'R' us

Gillade Klätterbilders senaste inlägg, Dom kallar oss nördar. Precis något som Pierre kallade mig för igår när jag visade honom mitt senaste inköp från godisbutiken.

Lova att inte skratta nu. Ok? Lova!

Ett par Eagle loops damp ner i brevlådan häromdagen. Något jag beställt just för att kunna träna de svagare fingrarna som inte klarar av att krokas upp på fingerbrädan. Samt att kunna köra fingerpass när huden är alltför sliten.

Nja, halva sanningen. Återkommer till det verkliga målet när jag väl gjort det.

Brad Johnson är en stark jänkare som bidrar med en hel del roliga övningar som kan praktiseras på valfri yta. En icke klättrare som lyckats med konsten att göra en pullup i enbart lillfingret. Rätt imponerande, den magiska formeln? Tålamod.

Vi tittar lite snabbt på hur fingrarna är uppbyggda på en inte helt 100% tillförlitlig källa.

Den generella utvecklingen av fingerstyrka kan brytas ner i följade;
- Alla fyra fingrar
- Pek-, lång- och ringfinger
- Lång- och ringfinger
- Pek- och långfinger
- Enbart långfingret
- Enbart pekfingret
- Ring- och lillfingret

Uttråkad ännu? Kolla här.

Lite tufft är det.

Poäng till den som kan säga vilka det är som spelas i bakgrunden på filmen.

Vi övergår till lite musik i stället, fick min fix med ny musik i måndags. Hittat två stycken plattor som jag kan rekommendera. Börjar med Fucked Up, vars senaste platta The Chemistry of Life gått varv i hörlurarna.

Sedan har vi Little Joy som är Fab Morettis sidoprojekt tills Strokes lyckats hitta tillbaka till studion. Vi tar en titt på The Next Time Around.

tisdag 28 oktober 2008

DG @ Kjuge

Ni som inte var i Kjugekull och såg Dave Graham under hans blixtvisit, behöver inte vara ledsen. TBS finns här för er som behöver se lite mer än att läsa ett par rader om softa bestigningar.

Soft vette fan, han ser ut att behöva jobba lite.

Norrbaggar...

Det finns massvis med olika mer eller mindre seriösa lagar som är till för att beskriva vår omvärld. En av dessa hävdar att alla diskussioner på internet förr eller senare leder till att diskutanterna slår varandra i huvudet med Hitler och hans läror. I Quislinglandet Norge behöver inte diskussionerna pågå så värst länge innan de kommer dragandes med Mein Kampf. Visserligen genom en svensk men man tar ju seden dit man kommer, eller hur? Hur som helst så är de inte så värst förtjusta i utlänningar där borta...

---

Det ser ut som om airpaden snart finns till försäljning igen vilket är bra eftersom det är en schysst produkt. I Rocklands var jag väldigt nöjd med den. Tyvärr var den inte alls lika funktionell i Magic Woods. Visst funkar den bra på några problem men annars är de flesta landningar så dåliga att man inte kan placera paddan på något vettigt sätt. Väl uppblåst så är den också ett helvete att släpa på i den extremt oländiga terrängen.

måndag 27 oktober 2008

Ett axplock från Font

Måndag och vi börjar med att ta en titt på några nya problem vid La roche qui Tourne. I tur och ordning får man se Extension du Domaine de la Lutte 8a/a+, Attrape moi si tu peux 8a och La Vie est Belle 7c/c+. Spetta inte oss om ni tycker att graderna är för knöliga för att få in på scorecarden, energipaketet Olivier Lebreton är källan till dessa. Stark snubbe, första gången jag mötte honom flashade han Fourmis Rouges. Putain, comme ca colle!, utbrast han efteråt. Inte var man själv av samma mening. Gräv runt lite på hans blog för fler godbitar. Några av er kanske känner igen stenen i filmen från Rocher Cailleau, ni kanske också känner igen startmoven... När ni ändå är inne på det franska spåret kan ni också hålla lite kolla på Grimpeablocs filmer som Olivier länkar till.



Escalade en forêt de Fontainebleau : Beaux Blocs à la roche qui Tourne. from Grimpeabloc on Vimeo.

Åter stockholmsklättring i helgen. NKB2 med imponerande sends av Påhlman som enkelt stegade upp för Moonlander (precis så såg det ut). Sydde var mycket nära på att få till högervarianten Armstrong också det mycket starkt. Man skulle kunna tro att Moonlanderblocket är uttömt men det finns fortfarande gott om variationsmöjligheter för visionären. Vad sägs om potentiella klassiker som Shizzle Wizzle in i Stillhetens Hav eller en sittstart till Armstrong (aka Moonwalk)? Moonlander etablerad är ju gjord så det borde ju också ske med Armstrong. Stillhetens hav borde få en alternativ lägre start (med tanke på den nuvarande startens upphöjda ställning) och en riktig assis. Plötsligt är vi uppe i fem nya problem som hägrar och då har vi inte ens funderat på perversioner som Shizzle Wizzle reverserad och sen in i Nockeby Shooting, Moonlander eller Armstrong. Fattar ni vilken outforskad potential blocket har?

fredag 24 oktober 2008

John

Vi tar en liten titt på John idag. John har mad skills i många saker.

Bland annat är han bra på att ta ett djupt andetag och blåsa ut räddslan, i synnerhet med tanke den ordentliga nedåtpeppning han fick i början.



Han är också duktig på att konstruera saker, mycket komplicerade saker.



Dessutom vet han hur man löser tekniska och kniviga problem som alla andra går bet på.

torsdag 23 oktober 2008

Soft

Precis suttit och sökt i gamla Bettan efter gamla FA:n som jag satt upp med åren. Inga större bedrifter att skryta med, tvärtom, rätt softa bedrifter. Med extra betoning på soft.

Just detta har mertalet av linjerna som jag satt upp blivit markerade med. Inget att bry sig om direkt, annat än att man anses vara en mjukis.

Det som är förvånande är att ingen, utom en person, har angivit en annan grad. Andra har enbart markerat den som just soft. Soft i förhållande till vad då?

Graddiskussioner är alltid roliga att följa, framförallt att se hur lätt folk låter sig provoceras av andra som sandbagar deras eventuella projekt. Kjuge sidan brukar bjuda på några leenden.

Ponera följande; Chrille sätter upp ett problem, föreslår graden 6B. Kajjan repeterar, och säger inte ett pip. Hogge repeterar och föreslår 7A. Nu blir det ett jävla liv, eller hur? Hogge måste vara slut i huvudet.

Kommer problemet att få mer trafik nu när den är inom gradjägarens spann? Mest troligt.

Kommer denne att förslå en ny grad, och gud förbjude regga den som 6B och gå miste om extra poäng? Nä.

Hur lyckas man då med konsten att marknadsföra ett problem?
The Temptations har svaret på det; The best things in life are free.

“En giveaway” har nog mertalet av er använt vid valda tillfällen. En soft linje med lätt förtjänade poäng. Mmm, we like.

Men å andra sidan är det inte så viktigt med grader. Det handlar om att ta sig upp oavsett graden, antingen fixar man det eller så gör man det inte. Då är man soft.

Mera Organic

Vi följde upp några av frågeställningarna som Organic gav upphov till i det senaste inlägget. Josh på Organic berättar:


The ORGANIC name refers to the fact that our pads are all "organic" in that they are one of a kind and spontaneous, no two are the same. We recycle all our our cutting scraps that would traditionally go into a landfill at most sewing facilities into the color full, artistic one of a kind tops on all of our pads and products. When a customer requests a red and yellow pad we pull out of our scrap boxes scraps of that color in various shapes and sizes and thus the design is Spontaneous and organic.

We only use the highest quality Ballistic nylon on our pad shells so they last many years of abuse. The foam we use is created by using Soy by products. These byproducts are not used for food purposes but rather to make environmentally safe chemicals for plastics. We are proud to use this in our crash pads as it is a very high quality foam that will last many years and it saves the world many barrels of oil that would be converted to bad petro chemicals to produce non soy foam.

We have looked into canvas and other products for pad shells but have found that so far ballistic nylon is far better for long term strength and although it is a nylon in my opinion it is better to have a product that uses a bit of nylon that will last a very long time than a canvas that would only last a short time and then get thrown out into a landfill. Reuse and sustainability are key.

For our Closed cell foam we don't use a foam product at all. Closed cell foams tent to release high levels of PVC during production and they continue to release them through their lifespan. We use a NON PVC rubber type of product that is engineered to withstand years of abuse without breaking down. We feel that these 2 unique foams alone set ORGANIC pads as a high bar for quality but are also proud that we hand sew all of our pads in our small workshop IN THE USA paying fair prices to our valuable employees.

Most other brands of pads are build in questionable labor conditions in Asia and other areas of the world at the cheapest possible price. We have decided that to ensure our quality and customer satisfaction that we sew all the pads to the customers requested colors and in the case of distributors that we ship an order of unique pads to suite every ones style from Bright colors to subdued earth tones.




I run organic out of a small workshop in my backyard. We run our shop off of Wind power (Wyoming is very windy : ) and our water and gardens are all from a Solar water pump. We are very conscious of our environmental footprint and feel that this is very important for businesses to focus on.

We build the highest quality pads period. I am a very devoted boulderer and I will not make or sell any product that is of low quality standards. I want my pads to last a very long time and not just for half a year and then get to soft to boulder on. And growing up in a family of artists I want my products to not only preform well but to suite the users one of a kind personality and style.


Lite långrandrigt men vi hoppas att ni har fått några svar på era frågor. Med en dalande krona är prisläget inte riktigt lika förmånligt. Ungefär så här kan kalkylen se ut för en Full Pad: - 185 usd + 72 usd frakt + 500 kr (eventuellt) i moms. Efter att ha hoppat lite på den i Schweiz måste jag säga att det är bra grejer. Hållbarheten får tiden utvisa. I dag kan man få en Dropzone för 1599 på Kiosken, en Boss Hog för 2295 på Highsport och en Mad Pad för 1795 på Addnature.

Om vi tolkat saker och ting rätt så är det i första hand tishor och kritpåsar som Walker och Stef tagit in.

onsdag 15 oktober 2008

Organic

2006 så uppskattades det att den ekologiska klädindustrin skulle sälja för omkring 7 miljarder kronor. Nu närmar vi oss 2009, och mycket har hänt på marknaden, framförallt så märks det tydligt att den ekologiska industrin har fått aktörer att nishat sig.

En enklare promenad på stan visar att även de större modehusen börjar förstå att det finns en ökande efterfråga bland miljömedvetna kunder. Än så länge är utbudet minimalt, men möjligheten finns för dem som vill göra en skillnad.

Några som tagit chansen är Walker och LeStef som börjat ta in Organic.

Det som finns tillgängligt att uppdatera garderoben med är; Lunch Bag Chalk Bucket, Chalk Bag, Artist’s Tote samt ett urval på diverse tishor. Först till kvarn.

Skicka ett mail till lestef@gmail.com ifall ni är intresserad.

tisdag 14 oktober 2008

Ett ganska oväsentligt inlägg

Sydsvenska bouldercupen avgjordes förra helgen. Noterbart är att det faktiskt kom en deltagare från norr. Grattis alla som vann. Vad gjorde Stockhomisarna? Varför deltog inte Bosma, Holm, Aspberg (troligtvis skadad), Mr Andersson eller, varför inte, Mr Smoothass? Carl-Ola, Geir och Sennelöv för att nämna några brukar vara flitiga med att resa runt. Vad gör Stockholmarna så hemmakära? Inte den fina stadsnära bouldringen i alla fall...

Nu lämnar vi retrospektiviteten och blickar in i framtiden för ett ögonblick. Stora tävlingar i Paris i helgen. AK bjussar på oddsen direkt från spelmammon:

"Matilda slår Angelica ger 1.5
Angelica slår Matilda ger 2.0 "

Förvånade? Ta en titt in på verket en vanlig vardagkväll. Verket spawned a monster så att säga...

Husgudar, årets/deceniets/tidernas-klättrare listor är åter igång. Säga vad man vill om sådana listor men det är faktiskt lite kul att fundera ut vilka ens husgudar är. Personligen hyser jag djup respekt för en rad personer i klättervärlden men när man börjar sålla lite och försöker ta lite distans till dagens hits och listettor finns det några ikoner som lyser starkare än andra. I går försökte jag få något vettigt ur AK och vad kom han upp med?

-Oscar Råström

Oscar mofo Råström? Här funderar man över sina stora förebilder i klättervärlden och AK droppar Oscar. Inget ont om Oscar men i min bok bleknar han något i jämförelse med Ben&Jerry liksom. Men varför inte? Vi kan ju kanonisera även Oscar. Låt se...

Alain, Gill, Godoffe, Råström, Güllich, Destivelle, Moon, Moffat och Edlinger

Funkar, eller hur? Syns tydligt att man är sprungen ur ett tidigt nittiotal...

fredag 10 oktober 2008

Veckans Bästa [v.42]

Oskar Rennstam Rubbmark repeterar Alla vill till himlen... SS
Platta Skåne spottar ut klätterfantomer i en rasande takt. Fajer, Bohlin, Yu, Boström, Kamf och nu sist, mannen med det sköna dubbelefternamnet, Rennstam Rubbmark. Linjen, som i Stockholm skulle ha försetts med bult och kätting, drar i väg nästan 10 meter från backen och kräver ett rejält stycke mod från bestigaren.

Parallellt med denna nyhet pågick det även en intressant diskussion på 8a.nu om varianter, där även Oskar kom med på ett hörn. Vi riktar därför en öppen fråga till Oskar: Varför klättra ett problem om det är onödigt? Vi misstänker att Bohlin redan har levererat svaret i olika förpackningar. Samtidigt vill vi också klargöra att, trots vår stora förkärlek för att raljera över saker och ting, vår huvudsakliga inställning är som bekant the more the merrier. Trots allt vi skriver gillar vi traverser, mantligar, eliminationer, variationer och ja till och med trad. Var inte oroliga! Alpinism är ett eget kapital och där gör vi inte avsteg men det är på helt andra grunder.

Så länge ett problem klättras och repeteras så existerar det, oavsett hur krystat och tillgjort det än är. Det kanske till och med är så att ett problem som Houdini Eliminini har större berättigande än något av de problem i Kolis som Chrille övervägar att lämna utanför topon. Varför? Jo, för att fler klättrar och utmanas av det. Det är dock bra om det är tydligt i guideböcker att det rör sig om eliminationer och variationer så att ingen missuppfattar att det rör sig om fem rena linjer istället för en.

Robowars guldtajts
Retrotider. Finanskrisen i början av nittiotalet markerade slutet för en gyllene epok som fött både glam- och pudelrock. I kölvattnet till kreditkrunchen 08 verkar detta monster åter ha väckts till liv. Retroavantgardisterna Stefan Lindströms och Robin Dahlbergs framfart på klipporna har fått oss alla att dra på smilbanden.

Jimmy Sundin på Jedi Mind tricks
Inte bara Skånestallånerna är starka, Jantarna och folket som vet när de ska hålla käft kan nypa de med. Stallånerna hör man ju om titt som tätt men det är först på sistonde som vi börjat få lite koll på vad som händer där upp i norr egentligen. Vad har hänt? Har svårmodet släppt sitt grepp över de frostnupna själarna i norr?

Malin Homberg har skickat Den gamle och Havet ute på Hönö. Ingen större överraskning att hon knep till sig 850 poäng. Nu väntar vi spänt på ifall hon hoppar över ett par grader och ger sig på fyrsiffrigt när höststicket kommit. Vi tror nämligen att hon fixar det. Väntar fortfarande på hennes grötrecept...

Mike Brumbaugh bjuder på trevlig läsning i det nummer av Climbing som kom efter att tidningen slutade distribueras i Sverige. En mycket efterlängtad artikel blev tillgänglig på nätet som får oss med USA planer att stärka våra egon i hopp om att graderna kommer anses softa i landet för ”home of the brave”. Bästa citatet utöver beskrivningen på Wookie är ” These guys like getting scared.”

Självklart är vi inte helt drabbade av Ior syndromet och klagar på allt som 8a.nu spottar ur sig. Veckans form toppningstips kommer väldigt lägligt för dem som ska ut i Europa och lifestyla om ett par veckor. Kort och koncist, och rakt på sak precis som vi vill ha det.

Nya Stockholmsföraren är både fin och mer än välkommen men man måste ändå fråga sig varför författare till repklätterguideböcker alltid lyckas trycka pålen i hjärtat på bouldring. Slå upp "boulderbilden" från lilla Hamburgö i Bohusföraren; Scrambling i malätna gympadojor på rutten klippa. Slå upp den nya Stockholmsföraren; Bosma i full vintermundering och, troligtvis, malätna gympadojjor på staty. We rest our case...

torsdag 9 oktober 2008

Crimper filmfestival

Som vi tidigare nämnt så kommer ett par människor anrdna en mindre klätterfilmsfestival i Stockholm, precis som då som nu så undrar vi varför den blir barnförbjuden.

Jag beslöt mig för att jaga ner en av dessa människor och tryckte upp honom mot väggen för att få några svar.

Hörrö, du stal min idé, vad har du att säga till ditt försvar?
Alla bra idér blir stulna till slut. Jag har själv ... inspirerats av idén från annat håll.

Yeah whatever. Hur kommer det sig att det är barnförbjudet? Endast för vuxna, i en mörk lokal med en massa sprit kan ge lite fel signaler...
Hur gammal är du egentligen? Hur kan endast för vuxna, mörk lokal och alkohol ge fel signaler? Det kan ju bli hur kul som helst att låta vuxna klättrare mötas och diskutera bästa Pinchen, Crimpen, Juggen, Redpointen,Klätterfilmen,Guldtajtsen ... under trevliga former utan att behöva jaga bort barnen från bouldermattan varje kvart.
Ölen kommer vara kyld och musiken kommer vara grym, upplagt för en unik klätterfest med andra ord!


En kebab innan hemgång så låter det som en vanlig lördagkväll. Vad har ni fått in för bidrag som ska locka kultursociteten?
Fokus är snarare på vanliga klättrare, som du och jag, än på kultursocieten så vi har fått in allt mellan top-dollar filmer med ledklättring till snudd på smalfilmsproduktioner med okända aktörer på boulderblock i mörkaste Skåne.
Allt funkar och så länge det håller kul, intressant eller snygg klass så har vi inget emot att det visas på Crimper!


Hmmm. Kan ni inte berätta lite om er själva och var idén stals ifrån?
Vi är Maria och Jacob som båda har mer talang för att organisera och planera än det här med klättringen. Hur det än blir så står man och stampar på samma grader... men så länge det är kul så.

Idén har faktiskt varit med oss sedan år 2001 då jag var på en inspirerande filmfestival för sporten fallmskärmshoppning. Filmas gör det ju även mycket inom klättringen så jag tänkte att det här borde vi försöka dra igång men efter olika om och men; problem att hitta lokaler, tidsbrist och problem med öl&party-tillstånd i samband med filmvisningen blev det först nu, 2008 det blir av.

Att det dessutom ges möjlighet att ta en kall pilsner, vilket brukar vara aja-baja inom klätteranknutna event, gjorde mig än mer peppad att drag igång det här.

Keep talking feela!
feela? är det isländska?

Ok wiseguy, sista frågan, vad önskar ni få ut av kvällen?
Att det blir såpass kul för besökarna att de börjar tjata på oss att dra igång det även nästa år.
Vi har hittils sålt biljetter till tyskar, skåningar, göteborgare och ett gäng stockholmare som dyker upp den 8:e november så det här kan ju som sagt bli hur kul som helst.


För mer information gällande festivalen så kan ni besöka Crimper.

tisdag 7 oktober 2008

Varför klättrar vi egentligen?

8a.nu har sammanställt en lång lista på svar.

Mitt bland alla fina men förutsägbara svar om att vara i naturen, kontrollera kroppen, göra hårda move och vara med vänner så hittar vi en litet litet guldkorn.

So, Fredrik Sydstrand, what do you like the most in your climbing life?

- To ridicule my friends’ when they fail. There's just no pleasure like malicious pleasure......

BIMBO

Efter gårdagens BIMBO-diskussion har det uppstått många frågetecken. Man kan ha uppfattningen att man ska hålla käften och vara tacksam över att någon gör något överhuvudtaget, vilket är en så vanlig fras att det snart räcker med akronymen HKOVTÖANGNÖ. Men då kan man ju inte vara med och påverka utvecklingen så det är inte vidare kul.

Hasse satte ribban och förkunnade:

"BIMBO är helt död!

Visst, info ligger på sverigeföraren men det är definitivt milsvid skillnad från det BIMBO ämnades vara."


Följdfrågan blir givetvis: Vad är det ni vill ha egentligen?

"Se så, fram med svamparna och andra idé bongar och börja flumma."

Jag tror inte det finns behov av vare sig svampar eller bongar för det här. Det är ganska uppenbart vad som efterfrågas. Hade jag bara möjlighet att ta fram en skärmdump på gamla bimbo hade det räckt och jag utgår att från att Peblin har bra koll.

Personligen ser jag inte behovet av att infon på BIMBO direkt kopplas till en nätförare. Eftersom Uppsala har stoltserat med diverse tryckta* och elektroniska boulderförare har BIMBO huvudsakligen fungerat som komplementerande dokumentationsdatabas och problemdiskussionsforum, som bieffekt har man också kunnat göra skojiga listor efter stjärnor.

Sverigeföraren har inte samma ambition, åtminstone inte som jag tolkar det:

"Syftet med BIMBO var att ha en databas för problem - syftet med att ha BIMBO på Sverigeföraren är att få kompletta förare över alla boulderområden."

Deras ambition är att få kompletta förare över samtliga områden. Naturligtvis ett gott syfte men om det inte går hand i hand med BIMBO-användarnas behov är det ganska meningslöst. Den genomsnittlige användaren är en man i trettioårsåldern som har extremt god lokalkännedom. Inte har han något behov av kompletta förare på nätet. Man skulle kunna säga att ett fungerande BIMBO är av riksintresse fast på lokal nivå. Om inte Sverigeföraren får med BIMBOs ursprungliga syfte och funktion i sin egen agenda kommer BIMBO vara lika livfull som en tunna med död torsk.

Om ni nu tycker att jag låter allt för butter ska ni veta att jag hyser viss tillförsikt inför framtiden efter Peblins ord:

"Sen vill jag också påpeka att det vi gjort är en bruttoimport och inget åt användargränssnittet - man kan ju knappt hitta bimbosidorna än. Men... det blir nog bra på sikt :-)"



*vilka jag inte ämnar underminera ekonomiskt så länge de är någotsånär nytryckta.

måndag 6 oktober 2008

Vägen som ledde ingenstans

Jag skriver sällan om mina synpunkter gällande dottersiten, men det händer att veckans kalkoner är samtalsämnena på lunchen bland ”civila” som har förståelse för hur man adderar 1 och 1, och accepterar att visa saker bara funkar på vissa sätt. Ungefär som el. Det finns där. Två hål i väggen. Det finns standarder. Det skiljer sig lite åt beroende på vart man befinner sig. Man skaffar en adapter och läser bruksanvisningen innan man slickar el uttaget.

Det hela börjar med den fantastiska nyheten att James Pearson återigen höjt ribban för vad som troligen är den hårdaste tradturen som gjorts till dagens datum, genom att skicka The walk of life

Enkel notis med några länkar vart man kan vända sig för att läsa mer om nyheten. Nästan ett perfekt inlägg för en gångs skull. Kan det vara så att gamla hundar faktiskt kan lära sig nya tricks?

Ladbrokes brukar bjuda på en del roliga odds i sin special meny.

Tyvärr så visade det sig att tystnaden efter Norgren revolten inte höll. Återigen så kommenterades nyheterna av den som alltid har valt att kommentera sina egna inlägg. För såvitt jag vet så har de ännu inte gjort så att författaren namn syns på inläggen, utan bara den samma, gamla, vanliga röda loggan. ”Det går bra nu” – bjuds vi på när vi bemöts av de färskaste statistiksiffrorna.

Samma gamla vanliga. Lika upphetsande som ärtsoppa med pannkakor på torsdagar. Man vet vad som väntar en. Och det luktar illa kort därefter.

Den väntade hyllningen till James uteblev, debatten kring hurvida E-skalan är mongo eller ej, tog över. En som verkligen försökt nå fram skriver så här; Guys, fifty postings, one banned member and no success.

Ibland undrar jag om dessa dövörade kommentarer är enbart ett steg i ledet till att öka trafiken på sidan genom att medvetet ignorera populationens svar. Ett klart vinnande koncept, kortsiktigt.

Med tanke på vad som redan finns tillgängligt och det ökande utbudet på nyhetskällor så tror jag att jag lägger mina odds på 8a.nu som världens största klättersite kommer att vara en av många innovationer som möter sitt slut 2009 såvida inte en ordentlig rensning görs.

8a do not think grades are that important

Det har ju klagats på att vi är dåliga på att länka till dottersiten. Vi är inte dom som är dom och bjuder gärna på lite extra reklamintäktsbringade trafik. Vad som gör andra glada gör också oss glada. Ny läsvärd artikel.

söndag 5 oktober 2008

Is inbreeding widespread in Sweden?

Vi kanske borde fundera vilka signaler vi sprider ut till vår omvärld. Kanske borde vi bjuda in en delegation till kommande SBO eller BBB4 för att visa upp vår rena, friska och outspädda genpool.

Svårt när det inte går att dipkrimpa.

Det är kul att klättra igen. Hösten har faktiskt varit lite seg. Ända sedan Sydafrika har det varit lite svårt att få det där riktiga suget efter klättring. Vanans makt är som bekant stark så man har ju klättrat på som vanligt nästan. Nu börjar det vända; vi har en vecka med toppturer och viaferrator inbokade i södra Schweiz. Möjligtvis blir det att vi leker lite på blocken i dalen någon vilodag.

Jenny demonstrerar varifrån blocket har fått sitt namn. Ännu namnlös 7a. Namn fanns i gamla gamla BIMBO men försvann när Alliansor raderade informationen.

I lördags var vi i Uppsala och dammade av några gamla block från arkiven. Och vi kan ju fråga oss varför vi inte gjort det tidigare. Sen gammalt finns det två eller tre problem gjorda på blocket. Två av dem är ganska steglösa vilket förärade blocket med namnet Campusblocket. Blocket är stort och brant men bjuder också på ett vertosva av klass.

Två nya problem sattes upp.* Ett lite lättare och ett lite svårare. Sydde måste krediteras det senare problemet eftersom han var visionär nog att upptäcka problemet. Vän av ordning frågar sig nu om det är Sydde eller Steklund som förtjänar de extra bonuspointsen för första bestigning. Troligtvis Sydde; man måste ju premiera hans osvikliga känsla för eliminationer. Etiskt dilemma det här. Vad säger regelboken?

Sändargaranti nästa gång eller vad det nu heter på tompamål.

Tyvärr kom vi inte hela vägen upp på de tre stora projekten på stenen. Ett av dem skulle ha gjorts om det inte var för osedvanligt usel borstning på den triviala urtoppningen. Airpaden visade sig åter vara en osviklig vän när jag kom susande från toppen. Där har man ju bara sig själv att skylla så att säga. En inte allt för vågad gissning är att det problemet är 7c-8a beroende på vilket graderingshumör jag befinner mig i. Antingen ger jag en hög siffra för att tillfredställa mina sponsorer och mitt ego eller så ger jag en låg siffra för att alla mina medklättrare ska känna sig dåliga. Svårt det där. Två riktigt goa känslor och så måste jag bestämma mig för bara en av dem. Ännu ett dilemma. Jobbig dag det här. Men det lutar nog åt det tidigare - exhibitionisten inom en älskar ju att bli upptäckt utan kläder.

Finfint problem trots sin brist på lutning.

Vi avrundade dagen med en tur till ett allt för blött Focksta. Allt som vi fick ihop var en stark team-ascent av Fräschorama assis. Gissningsvis kan man ge den 7b+ så att det ligger mer i linje med Stockholm, Kjuge osv. Men vill man att det ska vara konsistent med blocket i helhet kanske 7a är en vettig grad. Steklund erkände att han i ett svagt ögonblick uppgraderat Fräschorama från 6a till 6a+. Har ni frågetecken övergraderingen på den delen av ängen räcker det att ta en sväng ner till Font och kalibrera. Många problem som kan kännas lite tuffa i graden har helt enkelt tillkommit efter resor till Bleau och graderats efter La Marie Rose, Nescafé, L'angle Allain, Joker osv.

Kilstenar är ett gissel. Tyvärr bidde det inte ens en tumme av det förväntade greppet.


Nu lät det ju som om det skulle vara soft i Kjuge och Stockholm men det är inte riktigt det jag menar. Gissningsvis var vi onödigt barska vid hemkomst eller så beror det på att samtliga problem som känns tufft graderade också är ganska flacka till sin natur. Snart är Bimbo igång igen och då kanske saker och ting slätas ut.

---

Preliminär förare och vägbeskrivning till Campusblocket kommer senare.

fredag 3 oktober 2008

Ty Ty

Ty - Pokerlingo för 'Thank you'

Ty - Smeknamn för Tyler, i detta fall Tyler Landman som hör och häpna nu, repeterat Sharmas Practice of the Wild. Någon som är förvånad? Nej. Killen är stark. Till skillnad från mig. Återkommer strax till varför.

Filmen är ju en trevlig fredags överraskning, som tyvärr bara fanns tillgänglig på MoonClimbing. Helt ärligt, det går inte så bra för britterna att byta ut sitt gamla kopparnät, därför tar det år att slanga något från denna ö.

Tog mig friheten att lägga upp filmen på YouPorn så att ni lättare kan komma åt den.



Anledning till varför jag känner mig svag är följande, MrJLing. Kan inte få nog av läsa om hans självplågande som gett sjuka resultat. Stark kille. Till skillnad från mig.

Gav mig på något som heter Dead Lift PushUp WOD Light igår efter lite plastkramande. Resultatet efter 4 minuter? Den cirkulerar numera någonstans i Stockholms kloaksystem.

"Smärta är bara vekhet som lämnar kroppen". Jag hoppas verkligen det. Aj!

Trevlig helg.

torsdag 2 oktober 2008

Mags

Då verkar det som om utbudet på klättertidningar minskat ytterligare i Sverige då Interpress slutat att ta in Climbing till Sverige. Senaste numret kom i maj månad. Då populära nyhetskällor numera begränsar innehållet till vad som anses säkra och mindre inspirationsgivande så får man grotta ner sig ordentligt i finlektyrens värld.

Nya Stockholms föraren bjöd på en hel del fin läsning i inledningen. Vi återkommer med en recension. Men vi behöver mer för att stilla oss själva när vi faktsiskt behöver vila kroppen och fingertopparna.

Vad läser ni? Alpinst, Climb, Kletter, Up!, Vertical, Urban, BS, Climber, R&I, Gripped, etc. Vad gäller just nu?

Personligen så tycker jag att Alpinst har vuxit och blivit mycket bättre på den senaste tiden, med ett bra urval på skribenter och fotografer som levererar.

Hur ser er samling ut?